Puppet Confessions

4,5 kg kvar nu. Jag var inte ens ok igår, jag var sämst. Däremot! Jag hindrade mig själv från MER praliner. Tog väl fem, eeh.
Det går bättre nu dock, framsteg. Plus, tänker jag på att jag vill vara smal när jag KOMMER med flyget till LONDON, så går det lite bättre.

Ja, tänkte anteckna ner lite hur människor förövrigt beter sig. Börjar med slutet för att komma till början.
Hur kommer det sig att det alltid är jag som tar kontakt med människor? Jag menar, det måste inte vara jag som går fram och hälsar. Men oftast är det ändå jag som ligger i. Sen är det jag som lägger till dem på facebook och utan tvekan så är det jag som börjar konversera med dem där.
Nu ska vi inte göra det till en jag historia här. Emellertid tänkte man bara fundera över varför människor är så rädda för andra?
De bits ju inte. Dessutom så är det väl alltid roligt att få nya kontakter, lära sig nya saker och göra flippade nya saker också.
Inget fel på det. Right?
Så varför tar ingen det skuttet?

Början handlar dock mer om en vän. Hon känner att i den trion vi har så kan jag och en annan kompis utesluta henne. Man kan ju se hur hon tänker, men själv tycker jag att hon utesluter sig själv. Kanske är det sättet hon tänker på och inte är så klyftig i dem situationerna, trots att hon är väldigt smart, eller så är det faktiskt vi.
Fast det märks att medan vi skämtar så försöker hon inte förstå och sedan joina, utan snarare så försöker hon göra något som vinner henne lite uppmärksamhet men gör det inte coincident (för att amerikanska ord)

Ps. Förövrigt var brudarna jag talade om igår fjortis/FULA SOM STRYK/för små för att dricka.

Ja lite närmare är man, 5 kg. Det är ju kämpandet börjar egentligen. Eller, att loosa 1 kg kommer vara aslätt om jag inte överäter idag. Så awesome.

Åt världens godaste frukost idag när man är sjuk. Hackade päron, äpplen och värmde frysta hallon. Åt det i en skål med minimjölk. Världsbäst.

Det brukar hända att om jag snyter mig för hårt när jag är sjuk kan jag blöda näsblod. Deal! Det blev det idag. Så mycket så att jag svimma nästan efter en minut. Hemskt illamående, svårt att andas, yrsel, suddig syn, tinnitusen blev värre och dålig balans. Ftw liksom. Så morsan har iaf hållt mig borta från kaffe och det är ju bra.

Nej, annars vad som ligger och häckar i mitt huvud är den försämrade kontakten med min Aussie. Vårt förhållande blev mycket bättre till varandra och vi kom närmare när han var i turkiet. Vi prata i några timmar 2 ggr om dan. Numera hör man ju knappt ett skit från honom. Prata lite när han var i Polen, men då var jag bara osäker på hela situationen när han sitter där med ett par svenska tjejer. Funkade inte för mig att visa lite love. Plus att det var jag som börja alla samtal...
Så nu väntar jag...

Asså vafan. Hur lyckades jag?
Jag menar jag fattar hur jag lyckades gaina 2 kg från hela början. Men hur har jag väclat mellan 4 hela tiden? Upp och ner. Det är fan heeemskt hemskt och heeemskt. Det värsta är att det inte alls går smidigt. Inte alls.
Först och främst är ju målet att gå ner 3 kg här.
Så man är nere på 55.
Sen ska man till 54.
Till slut på 52.
Ångest. Jag skäms verkligen för min kropp nu. Hur ska man hålla sig från mat egentligen och röra på sig när man är hemma, sjukers och måste plugga. Dålig kombi.
Idag har man ju ändå varit helt ok på det hela. Alltså okej, inte bra eller något. Blöh.

Har känt ett bra tag nu att börja skriva igen vore bra terapi. Speciellt när snacket ang. allting med sina vänner börjar bli för utspritt. Jag behöver mig själv på en enda punkt igen. Jag vill inte bli för ytlig på en gång, speciellt med alla detaljer som besvärar mig. Men ibland undrar man om man verkligen känner den personen man tror man känner.
Och är det bara jag som får oroskänslor så fort man börjat komma någon riktigt nära, pratat i timmar två ggr om dan och sedan är inte det fallet.
Jag vet äntligen nu att jag är en gedigen tjej och är den jag vill vara och kan tyvärr inte förändra mitt beteende till något som andra vill. What's the standard for unique liksom?

Och gå ner 6 kg, till en början. Först och främst är tanken att bli nyttig igen. Och inte äta nu när jag är sjuk och inte alls sugen.

Sjukt irriterande att jag bara går upp i vikt.
Jag har bestämt mig att ok, det lär bli kämpigt att komma så långt nere som jag vill på vågen.
Men 52 kg, en vikt jag höll ett jävligt bra tag vill jag tillbaka på. Äter jag lite och nyttigt kanske jag är där... nån gång.
Jag har 95 dagar kvar på mig egentligen. Ingen mer sprit, inga mer nötter, grädde, latte, mörk choklad. Inte ens frukt om det inte är innan min frukost. Ingen mjölk i kaffet eller teet. Får visserligen äta lite större måltider nu i början så jag undviker all skit, men jaja. Måste plugga nu, kanske får mig att tänka på annat.

95:
Brunch: Lättyoghurt, 2 finn crisp, minikeso, två fullkorns rågbrödsmackor med marmelad.
Dricka: 0,5 l vatten, kopp te

Fattar inte hur folk klarar av livet.

Men kul att det tar för evigt numera att gå ner i vikt...
Ingen sprit för mig i helgen.

Jag är trött. Helt slut. Och ska dra ut igen om en stund, för att köpa byxor. Jag är sjuk och vet inte hur jag orkar.

Jag ville bli när jag var liten: Läkare, advokat och författare (advokat överväger jag fortfarande och författare är min ultimata dröm fortfarande)
Är du kittlig: På en plats... håller tyst om det.
Mitt rum kan beskrivas som: Vidrigt och ostädat
Spelar du något instrument: Lite gitarr
Något du absolut inte äter: potatis
Vad sa du senast: BANG BANG! We're beautiful and dirty rich, dirty dirty rich rich dirty
Det här är jag bra på: Sjunga, derru
Brukar du svära mycket: Nja jag tror inte det
Vad vill du jobba som; Vet fan inte
Gillar du att sjunga: Eeeeh jaaa
Gungar du på stolen: Nej
Vilken hand håller du gaffeln i: Vänster såklart, manners!
Anser du att du är stark: Bara om jag är hög på adrenalin och jävligt pissed off, då kan jag slå ner vilken brud som helst iaf
Använder du knark: Ne, gief...
Tänker du pierca eller tattuera dig? Jag har redan piercat mig biatches

 FAVORIT:
Färg: Senapsgult/ vinrött
Mat: Brodan rost with oyster, whisky sauce
Låt: För tillfället är det följande. Circuit Breaker - Hilltop Hoods, Beautiful, dirty, rich - Lady Gaga
Ämne: Social science
Plagg: Mina jeans som gick sönder nyligen, ska köpa nya idag...
Skor: Mina svarta keds, saknar dem
Ställe: Rom
Tidning: Glamour
Film: Fight Club
Bok: Vid floden piedra satte jag mig ned och grät - Paolo Coelho

 SENASTE:
Person som sovit i din säng: Förutom jag då, Linn
Person som du pratade med: Victoria
Person som du gick på bio med: Ludde
Person som du gick på stan med: Karin, tror jag
Person som du skällde på: Mor
Låt du hörde: Money Honey - Lady Gaga
Film du såg: Into the wild
Mat du åt: Mandlar och ett äpple
Krama: Teijo, en gammal lärare of mine som jag träffa idag
Pussa: Hmm... Linda tror jag haha
Känslan: Kär
Resa: Berliiin
Glädje: Vänner
Dröm: Dö. Jag kommer inte ihåg som tur är.
Person du träffade: Karin
Pratade i telefon med: Victoria
Personen du fick sms av: Linn
Gången du åt 7-eleven korv: Aldrig
Gången du var utomhus: För en halvtimma sen
Hela din familj åt middag tillsammans: Typ... i söndags
Saken du köpte: Päron&mörk choklad

FJORTIS: Hur många foundation har du: 1
Hur många puder har du: 2
Dricker du för att det är roligt: Amen vafan jaa, haha. Inte roligt i sig, men socialt, gott och att vara lite salongsberusad har ju aldrig skadat ngn
Har du en bästa vän som är fjortis: Nej.
Använder du uttrycket omg: Ibland

VÄNNER:
Har du en bästa vän: Nej
Vem säger du allting till: Säger inte allt till alla
Vem förstår dig allra bäst: Vet inte, typ Ludvig, han känner mig ganska bra.
Vem kan du inte leva utan: Vännerna.
Vem finns alltid där: Max & Linn
Vem har du känt längst: Max tror jag. Pamela iofs, men vi är inte så nära...

Eller egentligen, nej, inte msn. Det är så allmänt...

Ja. 

Hur ser man egentligen om en tjej är intresserad av en? Med killar har man ju lärt sig hela livet ut, men tjejer? Hm, intressant.
Jag borde lägga av med mjölk först och främst, då skulle det gå bra.
Puss

Visst ska man njuta av nuet. Jag kan hålla med om man verkligen vill leva "det" så ska det var intensivt, kort, sött och "effektivt".
Absolut. Jag vet att det blivit bäst så. Svårast att komma över, men underbaraste minnena.
Varför vill jag ha båda? Hålla kvar en storm som inte kan eller borde hållas kvar?
Det är närmast omöjligt för mig att tycka om någon om det är verkligen inte är rätt person och ändå så ska det alltid vara intensivt, kort, sött och effektivt.
Äh. Jag vet nu säkert att det inte finns någon chans om fyra månader. Så jag låter väl resten leda mig någon annanstans.

Middagen blev för stor, men nyttig och till godo. I princip. I alla fall om man heter Montignac.
Planen för ikväll är att göra klart social science läxan och sedan göra franskläxorna. Begrava mig i arbete i fyra månader.
Till slut är man off till ett annat liv...
Men jag vill seriöst ha något som håller i sig, ingen skit som är "short, sweet and effective". Det kan du stoppa upp i det arsle.
Jag vill ha en bestående storm. Han blev verkligen lyckan i olyckan som blev olyckan själv.

Jag längtar tills imorgon eftermiddag. Plugg, kuratorsnack och utgång. Shit vad jag kommer spy ut alla känslor över den där gubben.

So i'm obviously not entitled to my feelings.
Tack för den. Blev utskrattad twice över min skrivbordsbild på min laptop. Ni vet den på mig och killen?
Visst, att jag inte använt den datorn på två veckor är en ursäkt. En annan att jag faktiskt hade en underbar tid då.
Ja? Nej okej. Jag är dum och korkad i huvudet för att jag för en gångs skull njöt av mitt liv i Berlin på flera månader. Att någon för ett par dar fick mig att känna mig som en kvinna och en människa som är värd något överhuvudtaget. Fast numera har jag övergått till en parasit I guess. Äh, gå och dö.
Kan folk... sluta döma? Ja, ibland gräver jag ner mig över honom. Ja, ibland skiter jag i honom. Igår ville jag inte ens prata med honom när han prata med mig, nu väljer jag att inte skriva till honom trots att han är online.
Jag går vidare på mitt sätt, jag är som jag är och det får ni skita i.

Frukost: Kaffe 6 kcal, cigg
Lunch: cigg, vitaminvatten 47 kcal, tuggummi
Mellanmål: cigg, tuggummi.
edit: mellanmål: finn crisp 20 kcal, kaffe 8 kcal.
Totalt: 81 kcal och jag är inte hungrig. Bara trött. Ska ta och vila, sen plugga lite, sen torgmötes planering och inte göra ett skit. Komma hem och plugga.

Helt underbart... Och jag hatar fortfarande att röka.

Kärlek till den underbara kvinnan vid caféet precis vid vår skola. Vi har både rabatt där och jag sakna 8 spänn så jag står på kredit nu. Slapp springa.

Fyfan vilket gott kaffe. Men jag undrar om jag hinner plugga... Om jag sveper den här fylliga skiten kanske.
Classic; Gran Dia in my heart

Och fyfan vad den här låten är bra. Vakna till den två gånger förra veckan (klockradio).
Påminner mig också om min love, men vad gör man.

Man vill ju se ut som Amanda Jenssen där alltså. Shit vilken kropp.

Men självklart fetto! Hur ska jag ens lyckas visa mig i skolan? Föööh.
Jaha, så äntligen kom dagen man ligger på noll igen. Hela 5 kg att gå ner.
Frukt och knäckebröd kan skita på sig idag. Det här ska jag följa annars cuttar jag mig själv:

frukost: kaffe & cigg
lunch: livet & i värsta fall en camel för då kommer jag ändå inte kunna käka
mellanmål: gå och dö
middag: vitkål och morotssallad.

blogg.se har bestämst sig för att jävlas och ta bort alla kommentarer från administrationen trots att jag seeeer dem från min sida. as.
vågar jag väga mig nu på morgonen? frukost är planerat att bli en kaffe och en cigg, men fan vad jag ska köpa vogue eller indian summer för de där camelsen kan gå och dö.
nu fix, sen plugg, sen lektioner.

Jag är så fail. Varför skulle jag ens för en stund tro att jag har en chans?
Mot största förmodan gjorde han något med den där bruden. Trots att han förneka det utan att jag fråga.
Jag orkar inte. Varför?
Och så har han skrivit till mig hela kvällen, han har börjat skriva med mig. Inte tvärtom. Lägg av.

Pluggat lite. Ätit. Nyttigt dock, men fortfarande inte okej. Massa frukt... Skönt att jag numera tycker att mörk choklad, bröd och sötsaker smakar skit numera efter den här helgen. Tur också att jag fick goda nyheter om att vi är lediga halva tisdagen, sen onsdagen och torsdagen. Tid för att komma ikapp. Tid för att slippa visa sig i skolan och sin fettma. Tid för att supa skallen av sig, alkohol får vara mitt stora kaloriundantag på tisdag. Frukt och knäckebröd imorgon och på tisdag och sedan avnjuta en ordentlig fylla.

Satt och kolla på Holiday, helt underbar film, sist jag såg den var faktiskt för typ exakt ett år sedan. Och nu när jag tänker efter hade jag också då tillfälligt gått upp såhär mycket, men det lyckades jag få av på ett par dar. Så, åtminstone i slutet av veckan är det över. Hursomhelst, karaktärerna i filmen påminde mig om mig och min australiensare. De hade en one time thing, börja gilla varandra och när de skulle säga hejdå sa de att de var underbara till varandra. Just det scenariot när de sa det till varandra påminde mig om oss, när jag låg i hans säng ovanpå honom, tittade in i hans blå ögon och sa till honom att han var underbar. Och han sa att jag var det med. Jag fick ångest. Jag gick iväg för en paus. Kom till mitt rum, till min dator och ser att han skrivit till mig på msn. Helt förvånad.

Jag vill tro på tecken, alla dessa tecken jag får varje dag om Australien, att så fort jag tänker på honom utan förhoppningar på att han ska faktiskt dyka upp någonstans i cybervärlden så finns han där. Och han är ärligt talat, för bra för att vara sann.
Och ni säger att jag ska läsa av honom, men det blir så svårt. Han är realistisk, jag börjar bli realistisk. Jag vill fortfarande ha honom, speciellt när jag får flashbacks... Sådana som på nyårsafton då jag hade fått allvarliga skavsår av mina klackar och inte kunde gå lika snabbt som de andra. Då lyfte han upp mig och sprang ikapp med mig. När vi gick i klubben på nyårsafton i en mörk källarkorridor på väg till nästa rum dansande. När vi klättra över alla staket för att gå på baksidan av Berlinmuren. När han berätta om hur hans mamma upptäckte att han rökte på. Och de där skrattrynkorna runt hans mun och ögon, helt underbara. Formen på hans panna.
Ja, jag såg verkligen till att komma ihåg varje detalj för jag visste att det skulle gå förlorat... Så varför alla dessa tecken om hopp? Ha. För bra för att vara sann, men de finns, i verkligheten, de männen finns...

"Smile, what the fuck's that man? it's when you place razor blades on the cheeks then a kick to the face"
Circuit Breaker - Hilltop Hoods

Jag har kommit så långt ifrån med min vikt. Både fett, skiten levern samlat på sig och allt som fastnat i tarmarna. Suger kuk.
Svårt att komma upp ur sängen idag också. Läst ett tag på en bok som tydligen ska vara utläst till imorgon vilket verkligen inte makes sence i mitt huvud för tillfället. 3 veckor när vi fick 6 veckor på den andra?
Och varför sa inte min steaming lärare till mig att vi skulle presentera den imorgon när han sa att jag inte behövde komma till lektionen trots att jag fråga om det var något jag borde veta till nästa gång? Så maila han också mig om projektarbetet och berätta att weehoo, samling på fredag för att presentera det man gjort hittills. Ska vara klart om en månad och jag har inte gjort ett skiiiit. ASS.

Men det är början på en ny vecka för mig som sagt, en ny månad och idag skulle jag skärpa mig.
Planen för idag: Soc C, Eng C & Nat B
Frukost: Äpple. En skål blåbär. 80 kcal.
Lunch: Apelsinjuice. Kiwi. 3 knäcke. 224 kcal. (apelsinjuice suger)

Ni är så gulliga <3
Det har varit ganska hemskt de senaste timmarna. Jag fick ångest, grät ut det jag hållt inom mig. Ja, tog och gjorde det där lilla skärsåret på armen som jag funderat över så länge. Sökte tröst och fann utskällningar. Slogs. Försökte spy. Köpte cigg och rökte och kom fram till att Camel är värdelöst i jämförelse med Prince. Parfymeringen fick mig att bli illamående och trots att jag ätit massa skit idag så gick åtminstone hela middagen upp som var relativt lite. Visserligen mådde jag bättre och kunde tänka klart av det. Fann äntligen ett visst stöd hos min mor, helt ovetandes om mina äs, så ska hon hjälpa mig med maten i ett par dagar. Fasta. Bara frukt och fruktjuicer. Jag har fått teer som sätter igång metabolismen. Frukt för att komplettera.
Dock ville inte illamåendet från ciggen gå över så jag har tuggat i mig det enda som lugnar ned min mage, knäckebröd. Skitdålig matdag, jag vet. Men imorgon är det söndag, och ni vet, man började räkna veckodagar från söndagar förut. Det är också en ny månad. Jag har bestämt mig för att jag ska gå ner till mitt andra delmål under februari och stanna där när jag nått mars.
50 kg ska jag väga då. Jag har en pakt med mig nu.
Eftersom livet är ingenting värt så kan jag inte sitta och vänta på att det ska gå över. Jag ska ta itu med skolan nu. Oavsett slutresultatet så ger jag det min sista kraft. Jag behöver inte fyra dagar på att göra mig redo. Redo finns här.

Är det någon som ingår pakten med mig?