Vardagsfilosofi
4,5 kg kvar nu. Jag var inte ens ok igår, jag var sämst. Däremot! Jag hindrade mig själv från MER praliner. Tog väl fem, eeh.
Det går bättre nu dock, framsteg. Plus, tänker jag på att jag vill vara smal när jag KOMMER med flyget till LONDON, så går det lite bättre.
Ja, tänkte anteckna ner lite hur människor förövrigt beter sig. Börjar med slutet för att komma till början.
Hur kommer det sig att det alltid är jag som tar kontakt med människor? Jag menar, det måste inte vara jag som går fram och hälsar. Men oftast är det ändå jag som ligger i. Sen är det jag som lägger till dem på facebook och utan tvekan så är det jag som börjar konversera med dem där.
Nu ska vi inte göra det till en jag historia här. Emellertid tänkte man bara fundera över varför människor är så rädda för andra?
De bits ju inte. Dessutom så är det väl alltid roligt att få nya kontakter, lära sig nya saker och göra flippade nya saker också.
Inget fel på det. Right?
Så varför tar ingen det skuttet?
Början handlar dock mer om en vän. Hon känner att i den trion vi har så kan jag och en annan kompis utesluta henne. Man kan ju se hur hon tänker, men själv tycker jag att hon utesluter sig själv. Kanske är det sättet hon tänker på och inte är så klyftig i dem situationerna, trots att hon är väldigt smart, eller så är det faktiskt vi.
Fast det märks att medan vi skämtar så försöker hon inte förstå och sedan joina, utan snarare så försöker hon göra något som vinner henne lite uppmärksamhet men gör det inte coincident (för att amerikanska ord)
Ps. Förövrigt var brudarna jag talade om igår fjortis/FULA SOM STRYK/för små för att dricka.
Det går bättre nu dock, framsteg. Plus, tänker jag på att jag vill vara smal när jag KOMMER med flyget till LONDON, så går det lite bättre.
Ja, tänkte anteckna ner lite hur människor förövrigt beter sig. Börjar med slutet för att komma till början.
Hur kommer det sig att det alltid är jag som tar kontakt med människor? Jag menar, det måste inte vara jag som går fram och hälsar. Men oftast är det ändå jag som ligger i. Sen är det jag som lägger till dem på facebook och utan tvekan så är det jag som börjar konversera med dem där.
Nu ska vi inte göra det till en jag historia här. Emellertid tänkte man bara fundera över varför människor är så rädda för andra?
De bits ju inte. Dessutom så är det väl alltid roligt att få nya kontakter, lära sig nya saker och göra flippade nya saker också.
Inget fel på det. Right?
Så varför tar ingen det skuttet?
Början handlar dock mer om en vän. Hon känner att i den trion vi har så kan jag och en annan kompis utesluta henne. Man kan ju se hur hon tänker, men själv tycker jag att hon utesluter sig själv. Kanske är det sättet hon tänker på och inte är så klyftig i dem situationerna, trots att hon är väldigt smart, eller så är det faktiskt vi.
Fast det märks att medan vi skämtar så försöker hon inte förstå och sedan joina, utan snarare så försöker hon göra något som vinner henne lite uppmärksamhet men gör det inte coincident (för att amerikanska ord)
Ps. Förövrigt var brudarna jag talade om igår fjortis/FULA SOM STRYK/för små för att dricka.
Kommentarer
Postat av: A
sedär, bloggen igång.
min går verkligen på sparlåga... läser inga äsbloggar heller. orkar inte, det gör för jävla ont i mig att se hur alla går ner och svälter sig och så, när jag gått upp en massa för att jag äter mega. usch ja.
men kul att höra av dig! :D :D PUSS!
Trackback
