Hälsningar från Strängnäs
Jag tänkte bara säga att jag lever här ute.
Det är skönt att slippa tänka och reflektera. Så fort jag tänker på mitt Stockholmsliv får jag ångest. Jag klarar helt enkelt inte av den där skiten som finns där. Så det är skönt här ute.
Idag körde vi lite roadtrip med mitt ex bakom ratten, bra förare om han så vill. Annars vingel som fan för att jävlas.
Andra dagen jag är här alltså, jag kommer hem igen på lördag. Jag vill nästan inte tillbaka. Jag vill inte tillbaka till mitt liv.
Men det kanske inte är det som är problemet, här är det verkligen don't think, do. Inte så mycket av det där hemma.
Reflekterar så lite här, dock är det enklare också att inte göra det. Så fort något påminner mig alldeles för mycket om livet som det är som vanligt är det rå ångest. Å andra sidan, jag får lite ångest av lantislivet här också, kan de inte bli mer tråkigare?
Det intressanta är, jag har ju lite sovsällskap numera, helt platoniskt dock! Men det intressanta är att jag verkligen bara kan tänka mig själv 2 år yngre, liten fjutt ligga i samma säng bredvid mitt ex och vara gosig. Numera är det en helt annan grej. Vi är bra vänner, vilket är skönt, bra vänner som slåss, retas och allt det där. Men det är lugnt.
Nu ska jag dra till E-tuna snart på ännu en roadtrip, sen kommer vi tillbaka för att laga middag.
Och juste, det här med mat! Det är så skönt att mitt ex säger hela tiden "det här är en fristad, tänk inte på det", jag slappnar av lite till sinnet. Tar distans, men äter fortfarande hyfsat bra.
Puss på er alla!
Det är skönt att slippa tänka och reflektera. Så fort jag tänker på mitt Stockholmsliv får jag ångest. Jag klarar helt enkelt inte av den där skiten som finns där. Så det är skönt här ute.
Idag körde vi lite roadtrip med mitt ex bakom ratten, bra förare om han så vill. Annars vingel som fan för att jävlas.
Andra dagen jag är här alltså, jag kommer hem igen på lördag. Jag vill nästan inte tillbaka. Jag vill inte tillbaka till mitt liv.
Men det kanske inte är det som är problemet, här är det verkligen don't think, do. Inte så mycket av det där hemma.
Reflekterar så lite här, dock är det enklare också att inte göra det. Så fort något påminner mig alldeles för mycket om livet som det är som vanligt är det rå ångest. Å andra sidan, jag får lite ångest av lantislivet här också, kan de inte bli mer tråkigare?
Det intressanta är, jag har ju lite sovsällskap numera, helt platoniskt dock! Men det intressanta är att jag verkligen bara kan tänka mig själv 2 år yngre, liten fjutt ligga i samma säng bredvid mitt ex och vara gosig. Numera är det en helt annan grej. Vi är bra vänner, vilket är skönt, bra vänner som slåss, retas och allt det där. Men det är lugnt.
Nu ska jag dra till E-tuna snart på ännu en roadtrip, sen kommer vi tillbaka för att laga middag.
Och juste, det här med mat! Det är så skönt att mitt ex säger hela tiden "det här är en fristad, tänk inte på det", jag slappnar av lite till sinnet. Tar distans, men äter fortfarande hyfsat bra.
Puss på er alla!
Kommentarer
Trackback
